I den här sessionen kommer vi se närmare på normgrupper och STEN-poäng. Detta är väsentligt för att kunna tolka rapporter oavsett om det rör sig om färdighetstester, personlighetsbedömningar eller situationsanpassade test.
>> Klicka här för modul 4
Hej och välkommen till nästa modul! I den här sessionen kommer vi se närmare på normgrupper och STEN-poäng. Detta är väsentligt för att kunna tolka rapporter oavsett om det rör sig om färdighetstester, personlighetsbedömningar eller situationsanpassade test. Låt oss komma igång!
Låt oss först prata om STEN-poäng. I vår psykometri har varje skala ett intervall mellan 1 och 10. Dessa kallas STEN-poäng. Ett STEN-poäng indikerar en individs ungefärliga position i förhållande till andra i samma normgrupp.
Om någon får poängen 5 eller 6 betyder det att de är typiska för jämförelsegruppen. Det är viktigt att förstå att ett resultat på 5 på ett färdighetstest inte betyder att de fick 5 av 10 frågor korrekta. I stället betyder det att de fick ett resultat som ligger på genomsnittet jämfört med normen. De är typiska för jämförelsegruppen. Denna tolkning gäller för alla typer av bedömningar. När vi tittar på personlighet indikerar ett betyg på 5 att en individ ser sig själv som typisk i det området jämfört med andra. En femma kan också innebära att deras personlighet kan variera mycket mellan det högre och lägre delen av skalan, vilket visar på en viss spänning eller flexibilitet mellan två olika egenskaper. De kan visa olika egenskaper beroende på situationen. Det är upp till dig att följa upp och se under vilka scenarion kandidaten uppvisar den ena och den andra typen av egenskap.
En poäng på 7 eller 4 indikerar en liten tendens i en viss riktning. Poäng på 8, 9 eller 10, eller 3, 2 eller 1 representerar starkare tendenser, där 1 och 10 är extremt starka. För färdighetstester och situationsanpassade test betyder en etta mycket låg prestation, medan ett poäng på 10 betyder enastående resultat, vilket placerar kandidaten bland topp 10 %.
Låt oss gå vidare till normgrupper. Vad är de och varför använder vi dem? Normgrupper hjälper oss att förstå hur bra en testtagare har presterat jämfört med andra. Utan normgrupper kanske ett poäng inte säger oss så mycket. Till exempel, om någon får 3 på “lyssnande”, skulle vi inte veta vad det betyder utan en jämförelse. 
Tack vare våra normgrupper vet vi att poäng mellan 5 och 6 är genomsnittliga. Så en poäng på 3 i “lyssnande” indikerar att kandidaten är i den nedre delen av skalan, vilket möjligen lutar åt att kandidaten hellre pratar än lyssnar om den själv får välja. Normgrupper fungerar på så sätt som en referensram åt resultat. Våra normgrupper består av tusentals av personer som har gjort det psykometriska testet själva. Därför är våra normgrupper representativa för den allmänna arbetsförabefolkningen och är inte specifik för en viss grupp.
Att förstå hur resultaten ska tolkas är väsentligt när man använder sig av personlighetsbedömningar. Personlighet är inte fast; den kan förändras över tid, med arbetslivserfarenhet eller beroende på situationen. Det är därför vi rekommenderar att kandidater alltid gör om bedömningar efter 12 månader för att kontrollera eventuella förskjutningar eller förändringar.
Våra rapporter ger insikter i kandidaternas föredragna arbetsstilar, tendenser och preferenser baserat på deras egna självreflektioner. Det är viktigt att notera att självreflektioner inte är objektiva mått eftersom det är en form av självrapportering. Därför bör våra rapporter användas som ett stödverktyg för intervjun och utveckling, vilket hjälper dig att fatta mer välgrundade beslut.
Jag hoppas att den här informationen hjälper dig förstå STEN-poäng och normgrupper. Kom ihåg att våra verktyg är här för att stödja dina beslut och ge värdefulla sammanhang och insikter. Tack för att du lyssnade, och hör gärna av dig om du har några frågor!
>> Klicka här för modul 4